Internationell solidaritet

Vad betyder solidaritet?

Ordet solidaritet har sitt ursprung i latinets ”solidum” vilket betyder ”hela summan”. Det användes från början i Frankrikes rättsväsende, och betecknade det som idag kallas för solidariskt ansvar. Solidaritet kan alltså betyda olika saker i olika sammanhang, men i vanligt tal brukar det beteckna sammanhållning mellan människor. Detta innebär att bry sig om andra och inte bara sig själv.

Politisk term

Att visa och prioritera solidaritet med andra är en grundsten inom socialismen. Här ser människor att de är beroende av varandra, och att det krävs samverkan för att bygga ett fungerande samhälle. Karl Marx började använda ordet ganska sent, och inflikade det inte i sin teori. Marx talade endast om att arbetarklassen skulle hålla samman, men solidariteten som den uppfattades under 1840-talet omfattade hela samhället. Ett exempel på dagens politiska solidaritet är att sträva efter solidariska löner. Vänsterpartiets förtroendevalda betalar partiskatt, vilket innebär att en del av deras arvode betalas tillbaka till partiet. Ingen som är aktiv politiker inom Vänsterpartiet får behålla den delen av lönen som är högre än fem åttondelar av basbeloppet. Under 2021 låg maxilönen på 29 750 kronor efter skatt pga denna regel.

Ekonomisk ojämlikhet

Sverige är ett land med djupa ekonomiska klyftor. Enligt Oxfam har ojämlikheten ökat markant i vårt land. Vartannat år publicerar Oxfam en rapport om världens ekonomiska ojämlikhet. Ett antal faktorer används för att ranka länderna samt deras regeringar baserat på deras ambitioner att göra ekonomiska klyftor mindre. Sverige har här rasat rejält från plats 10 ända till plats 20. Det är framför allt vår skattepolitik som har orsakat raset, bland annat den slopade värnskatten.

Sverige var år 2017, alltså för inte så länge sedan bäst i världen vad gäller att bekämpa ekonomisk ojämlikhet. Men sedan dess har vi tappat placeringar för varje ny mätning som gjorts. Även globalt är trenden negativ, och klyftorna ökar totalt sett. Majoriteten av världens länder har sett en allt större ekonomisk ojämlikhet.

Man kan fråga sig vad den ekonomiska ojämlikheten beror på i grunden. Tydligen är det många svenskar som anser att det inte är viktigt att vara solidarisk och att betala skatt för att välfärden ska fungera väl. Istället verkar det vara viktigare att fylla på sina egna bankkonton och köpa en tredje bil att åka med till sommarhuset. Men den ekonomiska ojämlikheten är mycket skadlig för samhället. Sociala och hälsorelaterade problem är direkt kopplade till en brist på jämlikhet. Om ett samhälle har stora ekonomiska skillnader skapar detta mer depressioner, sämre hälsa, en högre kriminalitet, sämre mående hos barn, sämre ekonomisk utveckling och sämre studieresultat. De fattigaste drabbas förstås värst av den ekonomiska ojämlikheten, men alla medborgare förlorar i längden. Ökad kriminalitet, risk för ekonomiska kriser samt finansiell instabilitet är inte positivt för någon.

Solidaritet inom politiken

En politik som grundas i solidaritet med de fattigaste i samhället, med kommande generationer och med fattiga länder krävs för att skapa långsiktigt hållbara samhällen. Idag drivs politiken av en kortsiktighetens förbannelse, där populism och vinster på kort sikt prioriteras över folkets säkerhet på längre sikt. Politiken behöver därför förändras i grunden, men det kräver också att folket förändras och börjar agera i solidaritet med nuvarande och kommande generationer.

Den gröna rörelsen

Den globala gröna rörelsen strävar efter att skapa en värld där alla medborgare kan leva bra liv, utan att livsförutsättningarna samtidigt försämras för unga och kommande generationer. Politiken måste då föras inom naturens ramar, där insikten finns om vårt djupa beroende av naturen, av andra arter och av varandra. Detta innebär en gränslös solidaritet, med naturen, djuren och det ekologiska systemet. En solidaritet med de människor som ännu inte har fötts och med alla världens människor, även de som bor långt bort i kulturer som skiljer sig från vår egen. Miljöpartiet de gröna skapades av medlemmar i miljörörelsen, människor som stod för jämställdhet, fred och solidaritet. Här finns ett politiskt alternativ för de som inser att mänskligheten står inför stora utmaningar och som vill klara av dessa utmaningar med aktiv politik.

Att föra en politik inom naturens ramar innebär att inte överskrida de planetära gränserna. Jorden har miljöprocesser som skapar stabilitet för allt levande. Dessa processer påverkas av mänsklig aktivitet. En politik som ger ständigt ökande konsumtion samt efterfrågan på energi och naturresurser innebär att de planetära gränserna överskrids till den grad att det hotar vår överlevnad.

Vänsterns solidaritet

Vänsterpartiet skriver i sitt partiprogram om en värld där ingen behöver svälta, en värld utan krig och förtryck. Vi har idag stora möjligheter att förverkliga dessa drömmar om en solidarisk värld, där alla har tillräckligt med rent vatten, mat, hälsovård och utbildning. Ännu idag svälter tiotusentals barn, och människor hålls medvetet kvar i fattigdom och lidande. Kvinnor förtrycks och utnyttjas i könsbestämda maktstrukturer, vilket genomsyrar hela våra samhällen. Jorden förgiftas och förstörs när människor fortsätter att klättra i den ekonomiska hierarkin, där allt tillåts att offras för att en elit ska få mycket pengar på banken.

Vänsterpartiets feministiska och socialistiska idétradition bygger på solidaritet, där det finns en övertygelse att alla människor har lika värde. De stora miljöproblem vi har orsakat som samhälle beror på särskilda kapitalistiska och sociala förhållanden. Världens produktion är orienterad mot vinstmaximering, oavsett vilka ekologiska och sociala konsekvenser det får. Vänsterpartiet framhåller att vi lever i ett globalt kapitalistiskt samhälle med en tydlig klassuppdelning.