Solidaritet i arbetslivet: Hur vi kan stötta kollegor med psykisk ohälsa

I en alltmer krävande arbetsvardag har frågan om psykisk hälsa på arbetsplatsen blivit omöjlig att ignorera. Det handlar inte längre bara om frånvaro av sjukdom, utan om ett genuint välbefinnande där vi känner oss kapabla, kan hantera livets normala påfrestningar och bidra produktivt. Men vad händer när en kollega vacklar, när den psykiska orken tryter? Det är här solidariteten kliver in – den där djupt mänskliga förmågan att visa omsorg, erbjuda stöd och stå upp för varandra. Att skapa en arbetsplats där vi aktivt stöttar kollegor som kämpar med psykisk ohälsa är inte bara en fin tanke, det är en grundläggande förutsättning för ett hållbart och medmänskligt arbetsliv. Hur kan vi då omsätta denna solidaritet i praktisk handling i vår egen vardag på jobbet?

Psykisk ohälsa på jobbet en utbredd utmaning

Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och arbetsplatsen är en arena där detta blir särskilt tydligt. Enligt International Labour Organization (ILO) går uppskattningsvis 12 miljarder arbetsdagar förlorade varje år globalt enbart på grund av depression och ångest, vilket understryker problemets omfattning. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där varje individ inser sin egen potential, kan klara av de normala påfrestningarna i livet, kan arbeta produktivt och fruktbart och kan bidra till det samhälle hen lever i. Detta är en vision vi alla kan sträva efter, men vägen dit kan vara kantad av utmaningar. Arbetslivet i sig kan, som Arbetshälsoinstitutet belyser, både vara en källa till välmående och en bidragande orsak till psykisk belastning, där faktorer som hög emotionell belastning och tidspress kan leda till koncentrationssvårigheter, trötthet och känslor av otillräcklighet.

Arbetsmiljön rymmer en rad psykosociala riskfaktorer som kan tära på vår mentala hälsa. Det kan handla om allt från orimliga arbetskrav och bristande kontroll över egna arbetsuppgifter till en negativ organisationskultur, osäkerhet kring anställning eller karriär, och ansträngda relationer med kollegor eller chefer. Även upplevelser av våld, trakasserier eller mobbning, inklusive digitala aggressioner, kan få förödande konsekvenser för den enskildes välmående. Forskning från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar dessutom att negativa attityder och bristande kunskap kring psykisk ohälsa på arbetsplatsen utgör ett allvarligt hinder för att ge adekvat stöd. När det råder ett klimat av okunskap eller fördomar minskar chefers benägenhet att sätta in förebyggande åtgärder, vilket kan leda till att medarbetares psykiska besvär eskalerar till sjukskrivning. Det är alltså inte bara den enskilda chefens inställning som spelar roll, utan hela arbetsklimatet.

Grundstenarna för solidaritet öppenhet och tillit

Att bygga en kultur av öppenhet

För att solidaritet ska kunna blomstra behöver vi ett fundament av öppenhet och psykologisk trygghet på arbetsplatsen. Det handlar om att, som organisationen Mind i Storbritannien framhåller, normalisera samtal om psykisk hälsa, precis som vi pratar om en förkylning eller en stukad fot. När vi vågar tala öppet om hur vi mår, utan rädsla för att bli dömda eller missförstådda, sänks trösklarna för att söka och erbjuda hjälp. Att skapa en sådan kultur är ett gemensamt ansvar, där varje medarbetare, oavsett roll, kan bidra. Som påpekats i samband med hantering av digitala aggressioner är en grundläggande psykologisk trygghet avgörande för att man ska våga lyfta jobbiga upplevelser och få stöd.

Respekt för individens val att berätta

Valet att berätta om sin psykiska ohälsa är dock djupt personligt. Många bär på en rädsla för negativa konsekvenser – oro för att bli stigmatiserad, behandlad annorlunda, marginaliserad eller till och med riskera sin karriär, vilket Australian Human Rights Commission belyser. En solidarisk arbetsplats strävar efter att eliminera dessa farhågor genom att aktivt arbeta mot fördomar och skapa en atmosfär av tillit och respekt. Det handlar om att se människan bakom eventuella svårigheter och fokusera på att skapa förutsättningar för alla att kunna bidra efter bästa förmåga. Chefer och ledare har ett särskilt ansvar att driva detta arbete, bland annat genom att säkerställa att det finns kunskap och strategier för att hantera psykisk ohälsa på ett konstruktivt sätt.

Själva skylten ’Workplace’, som den på bilden mot en blå himmel, bör representera mer än bara en fysisk plats; den ska symbolisera en gemenskap där stöd och omsorg är en självklarhet. Hur ser det ut hos oss? Är vår arbetsplats en plats där dörren känns öppen för samtal om även det som är svårt? WHO:s riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen, som lyfts fram av World Economic Forum, betonar vikten av chefsträning för att förbättra kunskap och attityder, inte för att chefer ska bli terapeuter, utan för att de ska kunna agera medvetet och stödjande. Detta är en viktig pusselbit, men kulturen skapas av oss alla, varje dag.

Solidaritet i praktiken från ord till handling

Kollegial handledning som modell

Men hur omsätter vi då denna strävan efter en stödjande kultur i konkreta handlingar? En aktionsforskningsstudie från Göteborgs Universitet om kollegial handledning som stöttande praktik, även om den genomfördes i en förskolekontext, identifierar flera universella ’stöttande faktorer’ som är direkt applicerbara i alla arbetslivssammanhang. Det handlar om att ställa utforskande, öppna frågor som uppmuntrar till reflektion, att ge varandra tid för tänkande, att hitta gemensamma intresseområden eller utmaningar som skapar förståelse, att våga synliggöra sin egen process och sina egna sårbarheter, att dela erfarenheter och, kanske viktigast av allt, att visa genuin omsorg om varandras processer och välmående. Dessa principer är kärnan i kollegial solidaritet.

Att inleda samtalet och lyssna aktivt

Att inleda ett samtal med en kollega som man misstänker inte mår bra kan kännas svårt, men det är ofta ett avgörande första steg. Som Acas.org.uk föreslår, handlar det om att närma sig situationen på ett lugnt, tålmodigt och positivt sätt, och erbjuda en trygg plats för samtal. Lyssna aktivt, utan att döma eller komma med snabba lösningar. Tacka för förtroendet om kollegan väljer att öppna sig. Ibland är det mest värdefulla vi kan erbjuda helt enkelt vår tid och vår närvaro. Det är också viktigt att använda ett respektfullt och inkännande språk och att alltid värna om konfidentialiteten, såvida det inte finns överhängande risk för skada då professionell hjälp måste involveras.

Vikten av observation och att hänvisa vidare

Att vara uppmärksam på förändringar i en kollegas beteende, humör eller prestation kan vara ett tecken på att något inte står rätt till. Solidaritet innebär att våga agera på dessa observationer, kanske genom att försiktigt fråga hur personen mår eller uppmuntra till att söka stöd via företagshälsovården eller andra tillgängliga resurser. Vi förväntas inte vara experter, men att känna till vart man kan hänvisa någon för professionell hjälp är en viktig del av det kollegiala stödet. Bilden av kollegor i ett engagerat möte, kanske under en utbildning om just kollegialt stöd som den här, illustrerar hur strukturerat stöd kan se ut. Ibland kan stödet behöva vara mer organiserat. Erfarenheter från exempelvis Läkarförbundets Kollegiala nätverk, som under många år erbjudit konfidentiellt samtalsstöd från kollega till kollega, visar på den enorma potentialen i organiserade former av solidaritet. Liknande initiativ, där erfarna kollegor ideellt stöttar varandra, kan vara en ovärderlig resurs inom många yrkesgrupper.

Stöd vid arbetsanpassningar och återgång

När en kollega behöver anpassningar i arbetet, oavsett om det är formella ’rimliga anpassningar’ initierade av arbetsgivaren eller mer informella justeringar, spelar vi som kollegor en viktig roll. Vår flexibilitet, förståelse och vilja att kanske tillfälligt avlasta eller omfördela uppgifter kan göra stor skillnad. Detsamma gäller när en kollega återvänder till arbetet efter en sjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa. Ett varmt välkomnande och ett fortsatt stödjande bemötande kan vara avgörande för en lyckad återgång. Även i mötet med specifika arbetsmiljörisker, som de digitala aggressioner som blir allt vanligare, är det kollegiala stödet och en öppen dialog om upplevelser helt centralt för att mildra de negativa effekterna och bygga motståndskraft.

Solidaritetens väv stärker individ och gemenskap

Att stötta en kollega som kämpar med psykisk ohälsa handlar i grund och botten inte om att axla rollen som terapeut eller kurator. Det handlar om att vara medmänniska, om att se varandra och bekräfta varandras värde bortom prestation och produktivitet. Det handlar om att aktivera den där inneboende förmågan till empati och omsorg som vi alla bär inom oss. När vi vågar visa vår egen sårbarhet och samtidigt vara lyhörda för andras, skapar vi starkare band och en tryggare arbetsgemenskap. Det är i dessa möten, i det lilla och det stora, som solidariteten blir verklig.

Denna form av solidaritet på arbetsplatsen är inte isolerad från det större samhällsbygget. Tvärtom, en arbetsplats som präglas av medmänsklighet och stöd bidrar till ett mer resilient och humant samhälle i stort. De värderingar vi praktiserar i vår arbetsvardag – respekt, förståelse, viljan att hjälpa – spiller över och påverkar hur vi interagerar även utanför jobbet. Det handlar om att se de oväntade kopplingarna, hur en stödjande gest till en kollega på kontoret eller i verkstaden faktiskt är en del av samma strävan efter ett mer solidariskt samhälle som vi kanske engagerar oss i på andra arenor.

Det är också värt att nämna att yttre faktorer, såsom privatekonomisk stress, kan ha en betydande inverkan på den psykiska hälsan. I situationer där en kollega eller man själv drabbas av en oväntad ekonomisk kris som förvärrar det mentala måendet, kan kunskap om tillgängliga och ansvarsfulla lösningar vara till hjälp. Att på ett tryggt sätt kunna frigöra kapital genom att belåna värdesaker kan i vissa pressade lägen erbjuda ett tillfälligt ekonomiskt andrum. För den som söker information om sådana alternativ, kan belonapantbank.se erbjuda värdefull vägledning om hur en pantbank fungerar och vilka möjligheter som finns för att hantera en akut ekonomisk situation på ett ansvarsfullt sätt. Detta kan i sin tur bidra till att minska en tung stressfaktor och frigöra mental energi för att hantera andra utmaningar.

De långsiktiga vinsterna med en sådan kultur är många. Förutom det uppenbara – ökat välbefinnande för individen – ser vi ofta förbättrad sammanhållning i team, minskad sjukfrånvaro, ökad kreativitet och en mer positiv och produktiv arbetsmiljö. Att investera i psykisk hälsa och kollegialt stöd är alltså inte en kostnad, utan en investering i den viktigaste resursen av alla: människorna. Arbetet kan och bör vara en positiv kraft för psykisk hälsa, och det är genom gemensamma ansträngningar vi når dit.

Så, hur kan vi då, var och en, bli bättre på att väva denna medmänsklighetens väv i vår egen arbetsvardag? Kanske börjar det med att vi stannar upp och reflekterar över vårt eget agerande och våra egna attityder. Vågar jag fråga hur min kollega verkligen mår? Är jag beredd att lyssna utan att döma? Är jag villig att erbjuda min hjälp, även när det känns obekvämt eller kräver en extra ansträngning? Solidaritet är inte en passiv egenskap, utan ett aktivt val vi gör varje dag. Genom att medvetet välja medmänsklighet och stöd kan vi tillsammans skapa arbetsplatser där alla känner sig sedda, hörda och burna – även när livet stormar som mest.

Solidaritet i skolvärlden: Hur vi bygger inkluderande lärmiljöer

Skolan har en avgörande roll i att forma ett samhälle präglat av solidaritet och inkludering. I takt med att samhället förändras och mångfalden ökar, blir det allt viktigare att skapa lärmiljöer där varje elev känner sig sedd, hörd och respekterad. Hur förverkligar vi skolans värdegrund, så att den blir en levande del av vardagen, både i klassrummet och på skolgården?

Värdegrunden i handling

Den svenska läroplanen, Lgr22, betonar skolans ansvar att aktivt arbeta med värden som alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Dessa värden ska inte bara vara ord på ett papper, utan genomsyra hela skolans verksamhet. Det handlar om att skapa en kultur där elever och lärare tillsammans visar medmänsklighet, generositet, tolerans och ansvar, i linje med tankarna i Signums artikel om Den goda skolan.

Delaktighet skapar gemenskap

För att värdegrunden ska bli verklighet krävs mer än bara ord. Värderingarna måste synas i handling – i lärares bemötande, i konflikthantering och i undervisningens utformning. En nyckel är att ge eleverna inflytande och ansvar. När elever känner att deras åsikter räknas och att de får vara med och påverka, växer en känsla av gemenskap och samhörighet. Det är i detta samspel som grunden för solidaritet läggs.

Elevhälsa

För att skapa en inkluderande miljö är det viktigt att se till elevhälsan. Alla elever har rätt till bästa möjliga hälsa, som det står i Barnkonventionen. Skolor behöver vara utformade så att alla elever, även de med funktionsnedsättningar, kan vara med. Genom att lyssna på eleverna och jobba tillsammans kan vi skapa en skola där alla mår bra.

Inkluderingens utmaningar och möjligheter

Sverige har länge haft en vision om att alla elever ska få plats i den ordinarie undervisningen, med tanken att gemenskap och lärande gynnas när alla är tillsammans. Men erfarenheten visar att det finns utmaningar. I artikeln ”Inkluderingshaveriet: ’Det är dags att tänka om'” framkommer att många elever lämnar grundskolan utan att ha nått målen.

Flexibilitet och anpassning

En mer flexibel undervisning, som tar hänsyn till elevers olikheter, är nödvändig. Elever lär sig på olika sätt och har skilda behov. Vissa kan behöva extra stöd i mindre grupper eller enskilt tillsammans med specialpedagoger, medan andra blomstrar i den ordinarie klassen med viss anpassning. Dagens skolsystem behöver bli bättre på att erbjuda denna flexibilitet. Det handlar om att hitta en balansgång – att skapa en skola som välkomnar alla, samtidigt som den möter varje elevs individuella förutsättningar.

Den sociala lärmiljön

En trygg och inkluderande social miljö är avgörande för att främja solidaritet. Alla elever ska känna sig trygga, delaktiga och respekterade, oavsett vem de är. SPSM framhåller att detta gäller under hela skoldagen – i klassrummet, på raster och under fritidsaktiviteter. Den sociala miljön är nära kopplad till hur undervisningen organiseras och hur skolans fysiska miljö är utformad.

Gemensamt arbete

Arbetet med den sociala lärmiljön är en ständigt pågående process. Alla vuxna i skolan är viktiga förebilder och påverkar genom sitt agerande. Därför är det avgörande att skolan kontinuerligt arbetar med normer och värderingar, och att personalen reflekterar över sina egna attityder. Att fokusera på det positiva och lyfta fram elevers styrkor skapar en god grund. Starka relationer mellan lärare och elever är fundamentet för en inkluderande och trygg skolmiljö.

Universell utformning och UDL

Ett lovande perspektiv är universell utformning, som diskuteras i seminariet ”Hur kan vi skapa hälsosamma och inkluderande lärmiljöer för alla elever?”. Det innebär att utforma skolan – både den fysiska miljön och undervisningen – så att den passar så många som möjligt, från början.

Konkreta exempel på UDL

Universell Design för Lärande (UDL) är ett ramverk för att utforma undervisningen. Istället för att se elevers olikheter som problem, ser UDL variation som en tillgång. Det handlar om att erbjuda elever olika sätt att ta till sig information. En lärare kan till exempel använda en kombination av muntliga genomgångar, skriftliga instruktioner, visuella hjälpmedel och praktiska övningar. Eleverna kan också få visa sina kunskaper på olika sätt – genom prov, redovisningar, grupparbeten eller kreativa projekt. Genom att variera arbetsformer och examinationsformer blir det lättare för alla elever att hitta sätt att lära och visa vad de kan, som passar just dem.

Forskningens bidrag

Forskningsprojekt, som de vid Högskolan i Borås, Högskolan Kristianstad och Göteborgs universitet, visar på det värdefulla samspelet mellan forskning och praktik. Genom att kombinera teoretisk kunskap med praktisk erfarenhet, och genom att involvera eleverna i processen, kan vi få en djupare förståelse för hur inkludering fungerar i verkligheten. ”Att skapa inkluderande lärmiljöer – metod och verktyg” är ett exempel på hur forskning kan ge konkreta råd till de som utformar framtidens skolor.

Solidaritet över gränserna

Solidaritet i skolvärlden sträcker sig bortom Sveriges gränser. Education Internationals solidaritetsfond är ett tydligt exempel på detta. Genom fonden kan lärare och lärarorganisationer världen över stödja varandra i krissituationer och i arbetet för bättre utbildning. Detta visar på en global gemenskap inom lärarkåren, där man stöttar varandra i svåra tider, som i Ukraina, Turkiet och Gaza.

En skola som speglar och formar samhället

Att skapa en skola där alla känner sig inkluderade och där solidaritet är en levande kraft är en utmaning som kräver engagemang från alla – lärare, elever, skolledare, politiker och forskare. Genom att ständigt reflektera över vilka värderingar vi vill ska prägla skolan, och genom att våga tänka nytt och anpassa oss efter elevers behov, kan vi skapa en skola som förbereder eleverna för framtiden. Det kan handla om elevledda projekt för ökad gemenskap, mentorskap mellan äldre och yngre elever, eller tätare samarbeten med det omgivande samhället. Det viktiga är att skapa en skola där olikheter ses som en styrka, och där varje elev känner att de har en plats och en röst. Då blir skolan inte bara en plats för lärande, utan också en plats där solidaritet växer och formar framtidens samhällsmedborgare.

Finn mer gemenskap på ett kontorshotell

Att arbeta ensam kan ibland kännas isolerande, men att byta hemmakontoret mot ett kontorshotell kan öppna dörren till gemenskap och nya möjligheter. Här får du inte bara en professionell arbetsmiljö, utan även chansen att nätverka, samarbeta och skapa relationer med människor från olika branscher.

Ett kontorshotell skapar gemenskap

Ett kontorshotell är så mycket mer än bara en plats att jobba på. Det är en miljö där du delar utrymme med andra företag och entreprenörer, vilket skapar en unik atmosfär av kreativitet och solidaritet. Att träffa människor med olika perspektiv och bakgrunder kan ge inspiration och nya idéer som stärker ditt eget arbete.

På yta.se hittar du ett brett urval av kontorshotell som passar olika behov – från moderna coworking-lösningar till privata kontor. Genom att hyra in dig hos yta.se får du inte bara tillgång till en bekväm arbetsplats, utan även ett nätverk som kan lyfta ditt företag.

Bygg relationer som gör skillnad

Ett av de största värdena med att arbeta på ett kontorshotell är den sociala aspekten. Det kan handla om att dela en kopp kaffe i köket, samarbeta i ett gemensamt projekt eller bara få tips från någon med en helt annan erfarenhet än din egen. Sådana små interaktioner kan skapa långvariga relationer och ömsesidig framgång.

Så skapar du mer gemenskap

• Engagera dig: Delta i gemensamma aktiviteter och events som ofta anordnas på kontorshotell.
• Var öppen: Våga prata med andra och dela med dig av dina idéer.
• Utforska yta.se: Här kan du enkelt hitta kontorshotell som passar din arbetsstil och samtidigt erbjuder möjligheter för samverkan.

Internationell solidaritet

Vad betyder solidaritet?

Ordet solidaritet har sitt ursprung i latinets ”solidum” vilket betyder ”hela summan”. Det användes från början i Frankrikes rättsväsende, och betecknade det som idag kallas för solidariskt ansvar. Solidaritet kan alltså betyda olika saker i olika sammanhang, men i vanligt tal brukar det beteckna sammanhållning mellan människor. Detta innebär att bry sig om andra och inte bara sig själv.

Politisk term

Att visa och prioritera solidaritet med andra är en grundsten inom socialismen. Här ser människor att de är beroende av varandra, och att det krävs samverkan för att bygga ett fungerande samhälle. Karl Marx började använda ordet ganska sent, och inflikade det inte i sin teori. Marx talade endast om att arbetarklassen skulle hålla samman, men solidariteten som den uppfattades under 1840-talet omfattade hela samhället. Ett exempel på dagens politiska solidaritet är att sträva efter solidariska löner. Vänsterpartiets förtroendevalda betalar partiskatt, vilket innebär att en del av deras arvode betalas tillbaka till partiet. Ingen som är aktiv politiker inom Vänsterpartiet får behålla den delen av lönen som är högre än fem åttondelar av basbeloppet. Under 2021 låg maxilönen på 29 750 kronor efter skatt pga denna regel.

Ekonomisk ojämlikhet

Sverige är ett land med djupa ekonomiska klyftor. Enligt Oxfam har ojämlikheten ökat markant i vårt land. Vartannat år publicerar Oxfam en rapport om världens ekonomiska ojämlikhet. Ett antal faktorer används för att ranka länderna samt deras regeringar baserat på deras ambitioner att göra ekonomiska klyftor mindre. Sverige har här rasat rejält från plats 10 ända till plats 20. Det är framför allt vår skattepolitik som har orsakat raset, bland annat den slopade värnskatten.

Sverige var år 2017, alltså för inte så länge sedan bäst i världen vad gäller att bekämpa ekonomisk ojämlikhet. Men sedan dess har vi tappat placeringar för varje ny mätning som gjorts. Även globalt är trenden negativ, och klyftorna ökar totalt sett. Majoriteten av världens länder har sett en allt större ekonomisk ojämlikhet.

Man kan fråga sig vad den ekonomiska ojämlikheten beror på i grunden. Tydligen är det många svenskar som anser att det inte är viktigt att vara solidarisk och att betala skatt för att välfärden ska fungera väl. Istället verkar det vara viktigare att fylla på sina egna bankkonton och köpa en tredje bil att åka med till sommarhuset. Men den ekonomiska ojämlikheten är mycket skadlig för samhället. Sociala och hälsorelaterade problem är direkt kopplade till en brist på jämlikhet. Om ett samhälle har stora ekonomiska skillnader skapar detta mer depressioner, sämre hälsa, en högre kriminalitet, sämre mående hos barn, sämre ekonomisk utveckling och sämre studieresultat. De fattigaste drabbas förstås värst av den ekonomiska ojämlikheten, men alla medborgare förlorar i längden. Ökad kriminalitet, risk för ekonomiska kriser samt finansiell instabilitet är inte positivt för någon.

Solidaritet inom politiken

En politik som grundas i solidaritet med de fattigaste i samhället, med kommande generationer och med fattiga länder krävs för att skapa långsiktigt hållbara samhällen. Idag drivs politiken av en kortsiktighetens förbannelse, där populism och vinster på kort sikt prioriteras över folkets säkerhet på längre sikt. Politiken behöver därför förändras i grunden, men det kräver också att folket förändras och börjar agera i solidaritet med nuvarande och kommande generationer.

Den gröna rörelsen

Den globala gröna rörelsen strävar efter att skapa en värld där alla medborgare kan leva bra liv, utan att livsförutsättningarna samtidigt försämras för unga och kommande generationer. Politiken måste då föras inom naturens ramar, där insikten finns om vårt djupa beroende av naturen, av andra arter och av varandra. Detta innebär en gränslös solidaritet, med naturen, djuren och det ekologiska systemet. En solidaritet med de människor som ännu inte har fötts och med alla världens människor, även de som bor långt bort i kulturer som skiljer sig från vår egen. Miljöpartiet de gröna skapades av medlemmar i miljörörelsen, människor som stod för jämställdhet, fred och solidaritet. Här finns ett politiskt alternativ för de som inser att mänskligheten står inför stora utmaningar och som vill klara av dessa utmaningar med aktiv politik.

Att föra en politik inom naturens ramar innebär att inte överskrida de planetära gränserna. Jorden har miljöprocesser som skapar stabilitet för allt levande. Dessa processer påverkas av mänsklig aktivitet. En politik som ger ständigt ökande konsumtion samt efterfrågan på energi och naturresurser innebär att de planetära gränserna överskrids till den grad att det hotar vår överlevnad.

Vänsterns solidaritet

Vänsterpartiet skriver i sitt partiprogram om en värld där ingen behöver svälta, en värld utan krig och förtryck. Vi har idag stora möjligheter att förverkliga dessa drömmar om en solidarisk värld, där alla har tillräckligt med rent vatten, mat, hälsovård och utbildning. Ännu idag svälter tiotusentals barn, och människor hålls medvetet kvar i fattigdom och lidande. Kvinnor förtrycks och utnyttjas i könsbestämda maktstrukturer, vilket genomsyrar hela våra samhällen. Jorden förgiftas och förstörs när människor fortsätter att klättra i den ekonomiska hierarkin, där allt tillåts att offras för att en elit ska få mycket pengar på banken.

Vänsterpartiets feministiska och socialistiska idétradition bygger på solidaritet, där det finns en övertygelse att alla människor har lika värde. De stora miljöproblem vi har orsakat som samhälle beror på särskilda kapitalistiska och sociala förhållanden. Världens produktion är orienterad mot vinstmaximering, oavsett vilka ekologiska och sociala konsekvenser det får. Vänsterpartiet framhåller att vi lever i ett globalt kapitalistiskt samhälle med en tydlig klassuppdelning.