Solidaritet i skolvärlden: Hur vi bygger inkluderande lärmiljöer

Skolan har en avgörande roll i att forma ett samhälle präglat av solidaritet och inkludering. I takt med att samhället förändras och mångfalden ökar, blir det allt viktigare att skapa lärmiljöer där varje elev känner sig sedd, hörd och respekterad. Hur förverkligar vi skolans värdegrund, så att den blir en levande del av vardagen, både i klassrummet och på skolgården?

Värdegrunden i handling

Den svenska läroplanen, Lgr22, betonar skolans ansvar att aktivt arbeta med värden som alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Dessa värden ska inte bara vara ord på ett papper, utan genomsyra hela skolans verksamhet. Det handlar om att skapa en kultur där elever och lärare tillsammans visar medmänsklighet, generositet, tolerans och ansvar, i linje med tankarna i Signums artikel om Den goda skolan.

Delaktighet skapar gemenskap

För att värdegrunden ska bli verklighet krävs mer än bara ord. Värderingarna måste synas i handling – i lärares bemötande, i konflikthantering och i undervisningens utformning. En nyckel är att ge eleverna inflytande och ansvar. När elever känner att deras åsikter räknas och att de får vara med och påverka, växer en känsla av gemenskap och samhörighet. Det är i detta samspel som grunden för solidaritet läggs.

Elevhälsa

För att skapa en inkluderande miljö är det viktigt att se till elevhälsan. Alla elever har rätt till bästa möjliga hälsa, som det står i Barnkonventionen. Skolor behöver vara utformade så att alla elever, även de med funktionsnedsättningar, kan vara med. Genom att lyssna på eleverna och jobba tillsammans kan vi skapa en skola där alla mår bra.

Inkluderingens utmaningar och möjligheter

Sverige har länge haft en vision om att alla elever ska få plats i den ordinarie undervisningen, med tanken att gemenskap och lärande gynnas när alla är tillsammans. Men erfarenheten visar att det finns utmaningar. I artikeln ”Inkluderingshaveriet: ’Det är dags att tänka om'” framkommer att många elever lämnar grundskolan utan att ha nått målen.

Flexibilitet och anpassning

En mer flexibel undervisning, som tar hänsyn till elevers olikheter, är nödvändig. Elever lär sig på olika sätt och har skilda behov. Vissa kan behöva extra stöd i mindre grupper eller enskilt tillsammans med specialpedagoger, medan andra blomstrar i den ordinarie klassen med viss anpassning. Dagens skolsystem behöver bli bättre på att erbjuda denna flexibilitet. Det handlar om att hitta en balansgång – att skapa en skola som välkomnar alla, samtidigt som den möter varje elevs individuella förutsättningar.

Den sociala lärmiljön

En trygg och inkluderande social miljö är avgörande för att främja solidaritet. Alla elever ska känna sig trygga, delaktiga och respekterade, oavsett vem de är. SPSM framhåller att detta gäller under hela skoldagen – i klassrummet, på raster och under fritidsaktiviteter. Den sociala miljön är nära kopplad till hur undervisningen organiseras och hur skolans fysiska miljö är utformad.

Gemensamt arbete

Arbetet med den sociala lärmiljön är en ständigt pågående process. Alla vuxna i skolan är viktiga förebilder och påverkar genom sitt agerande. Därför är det avgörande att skolan kontinuerligt arbetar med normer och värderingar, och att personalen reflekterar över sina egna attityder. Att fokusera på det positiva och lyfta fram elevers styrkor skapar en god grund. Starka relationer mellan lärare och elever är fundamentet för en inkluderande och trygg skolmiljö.

Universell utformning och UDL

Ett lovande perspektiv är universell utformning, som diskuteras i seminariet ”Hur kan vi skapa hälsosamma och inkluderande lärmiljöer för alla elever?”. Det innebär att utforma skolan – både den fysiska miljön och undervisningen – så att den passar så många som möjligt, från början.

Konkreta exempel på UDL

Universell Design för Lärande (UDL) är ett ramverk för att utforma undervisningen. Istället för att se elevers olikheter som problem, ser UDL variation som en tillgång. Det handlar om att erbjuda elever olika sätt att ta till sig information. En lärare kan till exempel använda en kombination av muntliga genomgångar, skriftliga instruktioner, visuella hjälpmedel och praktiska övningar. Eleverna kan också få visa sina kunskaper på olika sätt – genom prov, redovisningar, grupparbeten eller kreativa projekt. Genom att variera arbetsformer och examinationsformer blir det lättare för alla elever att hitta sätt att lära och visa vad de kan, som passar just dem.

Forskningens bidrag

Forskningsprojekt, som de vid Högskolan i Borås, Högskolan Kristianstad och Göteborgs universitet, visar på det värdefulla samspelet mellan forskning och praktik. Genom att kombinera teoretisk kunskap med praktisk erfarenhet, och genom att involvera eleverna i processen, kan vi få en djupare förståelse för hur inkludering fungerar i verkligheten. ”Att skapa inkluderande lärmiljöer – metod och verktyg” är ett exempel på hur forskning kan ge konkreta råd till de som utformar framtidens skolor.

Solidaritet över gränserna

Solidaritet i skolvärlden sträcker sig bortom Sveriges gränser. Education Internationals solidaritetsfond är ett tydligt exempel på detta. Genom fonden kan lärare och lärarorganisationer världen över stödja varandra i krissituationer och i arbetet för bättre utbildning. Detta visar på en global gemenskap inom lärarkåren, där man stöttar varandra i svåra tider, som i Ukraina, Turkiet och Gaza.

En skola som speglar och formar samhället

Att skapa en skola där alla känner sig inkluderade och där solidaritet är en levande kraft är en utmaning som kräver engagemang från alla – lärare, elever, skolledare, politiker och forskare. Genom att ständigt reflektera över vilka värderingar vi vill ska prägla skolan, och genom att våga tänka nytt och anpassa oss efter elevers behov, kan vi skapa en skola som förbereder eleverna för framtiden. Det kan handla om elevledda projekt för ökad gemenskap, mentorskap mellan äldre och yngre elever, eller tätare samarbeten med det omgivande samhället. Det viktiga är att skapa en skola där olikheter ses som en styrka, och där varje elev känner att de har en plats och en röst. Då blir skolan inte bara en plats för lärande, utan också en plats där solidaritet växer och formar framtidens samhällsmedborgare.