Jag minns fortfarande känslan av att arbeta ensam. Tystnaden i lägenheten bröts bara av ljudet från tangentbordet och den avlägsna pulsen från staden utanför. Som frilansare var friheten fantastisk, men isoleringen kunde vara förödande. Det är en känsla många egenföretagare och distansarbetare känner igen. I dagens Stockholm har dock en ny typ av arbetsplats vuxit fram som ett svar på detta behov i form av coworking-kontoret. Vid första anblicken kan det verka som en rent kommersiell lösning, en plats att hyra ett skrivbord på. Men när jag började titta närmare upptäckte jag något mycket djupare. Jag såg spår av genuin solidaritet, en gemenskap som byggdes inte trots, utan tack vare, den moderna arbetsmarknadens flexibla natur. Frågan som väcktes i mig var: kan dessa delade utrymmen verkligen vara vår tids folkrörelsehus, en plats där vi återupptäcker kraften i att stå tillsammans?

Från isolering till gemenskap varför coworking behövs

Arbetslivet har genomgått en tyst revolution. Allt fler av oss är inte längre fast anställda på ett och samma företag. Vi är konsulter, designers, utvecklare och skribenter som navigerar en tillvaro som egenföretagare. Denna utveckling, som redan 2018 utgjorde nästan en tredjedel av arbetskraften i Europa och USA, har gett oss en oöverträffad frihet men också en ny sorts utsatthet. Utan den organisatoriska ryggrad som ett traditionellt företag erbjuder, blir vi ensamma ansvariga för vår framgång och vårt sociala sammanhang. Denna känsla av ensamhet kan tära på den mentala hälsan och understryker vikten av solidaritet i arbetslivet, särskilt när det gäller att stötta kollegor med psykisk ohälsa. Det är här coworking-kontoren kommer in i bilden, inte bara som en praktisk lösning för att minska kostnader, utan som en arena för att bygga de sociala strukturer som vi annars skulle sakna.

Hur solidaritet växer fram på coworking-kontor

Från professionellt utbyte till personlig tillit

Forskning visar att två typer av relationer frodas i dessa miljöer: ”Att Arbeta Tillsammans” och ”Att Bli Vänner”. Den första handlar om professionella samarbeten, som att dela kontakter, ge varandra uppdrag eller bolla idéer. Parallellt löper en annan, mer personlig process där informella samtal spelar en avgörande roll. Med tiden blir dessa samtal den sociala ryggraden i gemenskapen och skapar ett emotionellt skyddsnät. En studie från Italien belyser en fascinerande mekanism bakom detta. Forskare fann att frilansare ofta förlitar sig på informella avtal istället för strikta kontrakt. Detta skapar en risk, men också en möjlighet. När en kollega håller sitt ord och levererar hög kvalitet utan ett juridiskt bindande avtal, skapas en djup och genuin tillit. Denna bevisade pålitlighet gör att man vågar vända sig till samma person för stöd även i privata frågor, vilket bygger en solidaritet som sträcker sig långt utanför arbetsplatsen.

Arkitekturen bakom gemenskapen

Processen där användarna själva är med och formar utrymmets kultur och sociala dynamik kallas för ”samskapande”. När medlemmarna känner ett ägandeskap över sin arbetsplats blir de aktiva medskapare. Det kan vara allt från att medlemmarna själva bestämmer att en oanvänd hörna ska bli en tyst zon för djuparbete, till att de spontant organiserar en workshop där en grafisk designer lär en copywriter grunderna i ett designprogram. Det är i dessa gemensamma initiativ som ägandeskapet och gemenskapen verkligen tar form.

Studier i sociomateriella processer visar att detta samskapande är helt avgörande för att en stark gemenskap ska kunna växa fram. Intressant nog kan utformningen av utrymmet leda till två olika typer av solidaritet. Vissa platser skapar en homogen och specialiserad gemenskap, där människor från samma bransch bygger djupa band kring gemensamma intressen. Andra främjar en heterogen och öppen nätverkssolidaritet i mer flexibla utrymmen, där interaktioner mellan olika yrkesgrupper leder till bredare, mer oväntade samarbeten, vilket berikar hela nätverket.

Stegen mot ett starkare vi

Utvecklingen av en stark gemenskap sker ofta i steg. Enligt en studie om professionellt samarbete börjar det ofta med att nya medlemmar engagerar sig brett för att bygga relationer. Därefter stärks banden mellan vissa individer och grupper, och slutligen kan framgångsrika samarbeten leda till socialt erkännande och ökad status inom gemenskapen. Det är en organisk process som kräver både engagemang från medlemmarna och en miljö som uppmuntrar till interaktion. För den som själv känner igen sig i längtan efter ett mer socialt och stödjande arbetsliv är detta goda nyheter. Att utforska de många fördelarna med att välja en lösning för coworking i Stockholm som aktivt främjar gemenskap kan vara ett transformerande steg. Detta blir ett värdefullt sätt att inte bara hitta en arbetsplats, utan också ett professionellt hem.

När gemenskapen blir vår gemensamma styrka

Att se hur solidaritet kan växa fram på en så modern och till synes individualistisk arena som ett coworking-kontor fyller mig med hopp. Det visar att behovet av gemenskap och ömsesidigt stöd är djupt mänskligt och alltid kommer att hitta nya vägar att uttrycka sig. Dessa miljöer motverkar social isolering och hjälper oss att hantera den osäkerhet som frilanslivet kan innebära. Det handlar inte om stora politiska gester, utan om de små, dagliga handlingarna: att dela med sig av en kontakt, att ge feedback på en idé, att lyssna på en kollegas bekymmer. Varje sådant agerande är en liten investering i ett gemensamt socialt kapital som alla i slutändan får nytta av. Detta behov av gemenskap är universellt, oavsett om det handlar om att bygga solidaritet med naturen eller att skydda våra grannar och oss själva från osynliga hot. Kanske är det just detta som är solidaritet i sin renaste form. Insikten om att vi blir starkare tillsammans, inte bara i kampen för rättigheter, utan också i den dagliga strävan att skapa ett meningsfullt och hållbart arbetsliv. Att välja ett coworking-kontor handlar i slutändan om mer än att hyra en plats; det kan vara ett aktivt val att bygga den typ av samhälle vi vill leva i, ett skrivbord i taget.